"Barn är ett folk och de bor i ett främmande land..."

Apropå inlägget igår. Det var en låt jag verkligen hatade som barn. På grund av den där första raden.

Vaddå "främmande land"? Vi lever ju i samma verklighet som de vuxna, minns jag att jag tänkte. Trots att jag själv var så mån om att hålla de vuxna utanför vissa delar av livet så tyckte jag ändå den där texten var så idiotisk.

Vill du fatta så kan du fatta, liksom!

Ja ja, fin beskrivning av barns fantasi och lekar. Visst, visst. Men det där dumma påståendet om barn som nåt slags ufon. Nä, jag gillar den fortfarande inte.